Friday, September 28, 2018

Dasakam 76 Sending message through sage Udhava




Narayaneeyam Dasakam: 76 –

Hear this Dasakam 76    https://www.youtube.com/watch?v=m5ivA5VhmSw

Dasakam 76 Sending message through sage Udhava



(Lord Krishna and Balarama complete their education under sage Sandhhepini, and as his fees brought back his dead sons alive. He then sent his friend Udhava to Vrindavana to console the Gopis who were suffering due to his coming away. Udhava consoles all of them with proper words and comes back. He also understood the great devotion these Gopa maidens had for Lord Krishna.)

Dasakam: 076 -- Slokam: 01
गत्वा सान्दीपनिमथ चतुष्षष्टिमात्रैरहोभि:
सर्वज्ञस्त्वं सह मुसलिना सर्वविद्या गृहीत्वा
पुत्रं नष्टं यमनिलयनादाहृतं दक्षिणार्थं
दत्वा तस्मै निजपुरमगा नादयन् पाञ्चजन्यम् ॥१॥

gatvaa saandiipanimatha chatuShShaShTi maatrairahObhiH
sarvaj~nastvaM saha musalinaa sarvavidyaagR^ihiitvaa |
putraM naShTaM yamanilayanaadaahR^itaM dakshiNaarthaM
dattvaa tasmai nijapuramagaa naadayan paa~nchajanyam || 1

After this you who know ,everything that is to be known, along with Balarama went to The hermitage of Sandeepani and finished your education within sixty four days,
And then brought back the dead sons of the Guru from Yama’s place ,
And gave them to your Guru as fees and returned back to your city,
Of Mathura , blowing your conch named Panchajanya. 76.1 

Dasakam: 076 -- Slokam: 02
स्मृत्वा स्मृत्वा पशुपसुदृश: प्रेमभारप्रणुन्ना:
कारुण्येन त्वमपि विवश: प्राहिणोरुद्धवं तम्
किञ्चामुष्मै परमसुहृदे भक्तवर्याय तासां
भक्त्युद्रेकं सकलभुवने दुर्लभं दर्शयिष्यन् ॥२॥

smR^itvaa smR^itvaa pashupa sudR^ishaH premabhaaraH praNunnaaH
kaaruNyena tvamapi vivashaH praahiNOruddhavaM tam |
kinchaamuShmai paramasuhR^ide bhaktavaryaaya taasaaM
bhaktyudrekaM sakalabhuvane durlabhaM darshayiShyan || 2

Though repeatedly thinking of the Gopis who were pining with love ,
Due to your deep love and compassion for them all,
And also wanting to show to your best friend and devotee Udhava ,
The intensity of devotion of the Gopis , which can never be seen elsewhere,
You sent Udhava as your emissary on a visit to Brindavana to see the Gopis. 76.2 

Dasakam: 076 -- Slokam: 03
त्वन्माहात्म्यप्रथिमपिशुनं गोकुलं प्राप्य सायं
त्वद्वार्ताभिर्बहु रमयामास नन्दं यशोदाम्
प्रातर्द्दृष्ट्वा मणिमयरथं शङ्किता: पङ्कजाक्ष्य:
श्रुत्वा प्राप्तं भवदनुचरं त्यक्तकार्या: समीयु: ॥३॥

tvanmaahaatmya prathimapishunaM gOkulaM praapya saayaM
tvadvaartaabhirbahu sa ramayaamaasa nandaM yashOdaam |
praatardR^iShTvaa maNimayarathaM shankitaaH pankajaakshyaH
shrutvaa praaptaM bhavadanucharaM tyaktakaaryaaH samiiyuH || 3

He reached Brindavan , which was a symbol your greatness ,at dusk,
And by telling about you , made Nandagopa and Yasoda very happy,
And in the morning seeing a gem studded chariot,
The Gopis assumed that Lord Krishna has come,
And later hearing that only your servant has come
They left of all their duties and came to see Udhava. 76.3 

 Dasakam: 076 -- Slokam: 04

दृष्ट्वा चैनं त्वदुपमलसद्वेषभूषाभिरामं
स्मृत्वा स्मृत्वा तव विलसितान्युच्चकैस्तानि तानि
रुद्धालापा: कथमपि पुनर्गद्गदां वाचमूचु:
सौजन्यादीन् निजपरभिदामप्यलं विस्मरन्त्य: ॥४॥

dR^iShTvaa chainaM tvadupama lasadveShabhuuShaabhiraamaM
smR^itvaa smR^itvaa tava vilasitaanyuchchakaistaani taani |
ruddhaalaapaaH kathamapi punargadgadaaM vaachamuuchuH
saujanyaadiin nijaparabhidaamapyalaM vismarantyaH ||4

Those Gopa beauties seeing Udhava who was dressed and ornamented like you,
Recalled to their mind clearly the love sports that you had played with them,
And became incapable of talking and throwing to the winds shyness
And decorum , forgot that they were talking to a stranger ,
And started talking him in a very choked and faltering voice. 76.4 

 Dasakam: 076 -- Slokam: 05

श्रीमान् किं त्वं पितृजनकृते प्रेषितो निर्दयेन
क्वासौ कान्तो नगरसुदृशां हा हरे नाथ पाया:
आश्लेषाणाममृतवपुषो हन्त ते चुम्बनाना-
मुन्मादानां कुहकवचसां विस्मरेत् कान्त का वा ॥५॥

shriiman kiM tvaM pitR^ijanakR^ite preShitO nirdayena
kvaasau kaantO nagara sudR^ishaaM haa hare naatha paayaaH |
aashleShaaNaamamR^itavapuShO hanta te chumbanaanaam
unmaadaanaaM kuhakavachasaaM vismaretkaanta kaa vaa || 5


“Oh Sir, were you sent by that hard hearted one to please his parents?
Where is that one who has become a lover to the very urban beauties?
Oh Hari, Oh dear , please save us, Oh pretty black one,
Who can forget your embraces, kisses and deeds in the sport of love,
As well as your words consisting of false promises?” 76.5

Dasakam: 076 -- Slokam: 06

रासक्रीडालुलितललितं विश्लथत्केशपाशं
मन्दोद्भिन्नश्रमजलकणं लोभनीयं त्वदङ्गम्
कारुण्याब्धे सकृदपि समालिङ्गितुं दर्शयेति
प्रेमोन्मादाद्भुवनमदन त्वत्प्रियास्त्वां विलेपु: ॥६॥

raasakriiDaa lulita lalitaM vishlathatkeshapaashaM
mandOdbhinna shramajalakaNaM lObhaniiyaM tvadangam |
kaaruNyaabdhe sakR^idapi samaalingituM darshayeti
premOnmaadaadbhuvanamadana tvatpriyaastvaaM vilepuH || 6

The Gopis who were your sweethearts further cried, due to their excess love
“Please give us your well pressed flower like body ,
With disheveled hair due to Rasa Kreeda you played with us,
Which is drenched with sweat here and there making it more desirable,
For hugging and embracing once more , Oh ocean of mercy “
Oh God who attracts all the three worlds by your love . 76.6 

Dasakam: 076 -- Slokam: 07

एवंप्रायैर्विवशवचनैराकुला गोपिकास्ता-
स्त्वत्सन्देशै: प्रकृतिमनयत् सोऽथ विज्ञानगर्भै:
भूयस्ताभिर्मुदितमतिभिस्त्वन्मयीभिर्वधूभि-
स्तत्तद्वार्तासरसमनयत् कानिचिद्वासराणि ॥७॥

evaM praayairvivashavachanairaakulaa gOpikaastaaH
tvatsandeshaiH prakR^itimanayat sO(a)tha vij~naana garbhaiH |
bhuuyastaabhirmudita matibhistvanmayiibhirvadhuubhiH
tattadvaartaa sarasamanayat kaanichidvaasaraaNi || 7

Later Udhava made , those Gopis , who were lamenting due to love ,
And were extremely upset, very peaceful by telling them your message,
Which was pregnant with spiritual wisdom and spent a few days with those Gopis,
Who had a satisfied mind and for whom you were everything . 76.7 

Dasakam: 076 -- Slokam: 08

त्वत्प्रोद्गानै: सहितमनिशं सर्वतो गेहकृत्यं
त्वद्वार्तैव प्रसरति मिथ: सैव चोत्स्वापलापा:
चेष्टा: प्रायस्त्वदनुकृतयस्त्वन्मयं सर्वमेवं
दृष्ट्वा तत्र व्यमुहदधिकं विस्मयादुद्धवोऽयम् ॥८॥

tvatprOdgaanaiH sahitamanishaM sarvatO gehakR^ityaM
tvadvaartaiva prasaratimithaH saiva chOtsvaapalaapaaH |
cheShTaaH praayastvadanukR^itayastvanmayaM sarvamevaM
dR^iShTvaa tatra vyamuhadadhikaM vismayaaduddhavO(a)yam ||8

Udhava was filled with surprise and was dumb stuck to know,
That in Gokula all household chores were being done,
With the accompaniment of songs about you,
And when two people meet each other , only your stories are talked about,
And all acts of every one was an imitation of what you used to do,
And even when they prattle anything while dreaming, it would be news about you. 76.8

 Dasakam: 076 -- Slokam: 09

राधाया मे प्रियतममिदं मत्प्रियैवं ब्रवीति
त्वं किं मौनं कलयसि सखे मानिनीमत्प्रियेव।
इत्याद्येव प्रवदति सखि त्वत्प्रियो निर्जने मा-
मित्थंवादैररमदयं त्वत्प्रियामुत्पलाक्षीम् ॥९॥

raadhaayaa me priyatamamidaM matpriyaivaM braviiti
tvaM kiM maunaM kalayasi sakhe maaninii matpriyeva |
ityaadyeva pravadati sakhi tvatpriyO nirjane maam
itthaM vaadairaramayadayaM tvatpriyaamutpalaakshiim || 9

Udhava gladdened the heart of the lotus eyed darling of yours Radha by telling,
“Oh Radha , your sweet heart Krishna when he is alone with me talks with interest,
Always about you saying , “this object is a pet object of Radha,
Oh Friend why are you not talking with me like Radha when she is angry in love.” 76.9

Dasakam: 076 -- Slokam: 10

एष्यामि द्रागनुपगमनं केवलं कार्यभारा-
द्विश्लेषेऽपि स्मरणदृढतासम्भवान्मास्तु खेद:
ब्रह्मानन्दे मिलति नचिरात् सङ्गमो वा वियोग-
स्तुल्यो : स्यादिति तव गिरा सोऽकरोन्निर्व्यथास्ता: ॥१०॥

eShyaami draaganupagamanaM kevalaM kaaryabhaaraad
vishleShepi smaraNadR^iDhataa sambhavaanmaa(a)stu khedaH |
brahmaanande milati nachiraat sangamO vaa viyOgaH
tulyO vaH syaaditi tava giraa sO(a)karOnnirvyathaastaaH || 10

Passing to them your message “ I would come to visit you soon,
I am not coming only due to pressure of work,
Do not grieve because even in parting memory becomes very strong,
When soon you would get divine joy , you would feel meeting and parting to be same,”
Udhava made all those Gopis as people without sorrow. 76.10

Dasakam: 076 -- Slokam: 11
एवं भक्ति सकलभुवने नेक्षिता श्रुता वा
किं शास्त्रौघै: किमिह तपसा गोपिकाभ्यो नमोऽस्तु
इत्यानन्दाकुलमुपगतं गोकुलादुद्धवं तं
दृष्ट्वा हृष्टो गुरुपुरपते पाहि मामामयौघात् ॥११॥

evaM bhaktiH sakalabhuvane nekshitaa na shrutaa vaa
kiM shaastraughaiH kimiha tapasaa gOpikaabhyO namO(a)stu |
ityaanandaakulamupagataM gOkulaaduddhavaM taM
dR^iShTvaa hR^iShTO gurupurapate paahi maamaamayaughaat ||11

Udhava came back from Gokula with a very gladdened heart and told,
“Nowhere else in the world can we see this type of devotion,
Which I have never seen nor heard. What is the use of Vedic sayings?
Or even staunch penance . My salutations to the Gopis.”
And you became very happy to hear these words,
Oh Lord of Guruvayur , Please remove the collection of my diseases. 76.11

No comments:

Post a Comment